AJAX progress indicator
Sök: (rensa)
  • a

  • A-formaten
    En (standardiserad) pappersformatserie från A0, A1, A2, A3, A4, A5 och så vidare där pappersarkens area halveras i varje steg. A0 = 1 m², A1 = 0,5 m², A2 = 0,25m²?osv. A4 det vanligaste formatet håller 210 x 297 mm.
  • A0
    Pappersformat, 841 x 1189 mm (bredd x höjd).
  • A1
    Pappersformat, 594 x 841 mm (bredd x höjd).
  • A2
    Pappersformat, 420 x 594 mm (bredd x höjd).
  • A3
    Pappersformat, 297 x 420 mm (bredd x höjd).
  • A4
    Pappersformat, 210 x 297 mm (bredd x höjd).
  • A5
    Pappersformat, 148 x 210 mm (bredd x höjd).
  • A6
    Pappersformat, 105 x 148 mm (bredd x höjd).
  • Additivt kulörsystem
    Addera de tre grundkulörerna Röd, Grön, Blå (Red, Green, Blue) i RGB-systemet så ger dessa upphov till att nya nyanser och kulörer kan bildas (direktprojicerat ljus, exempelvis bildskärmar) Motsatsen är subtraktiv färgblandning, vilket innebär att nya kulörer bildas när det vita ljuset absorberas, och det ljus som blir kvar reflekterar en kulör (indirekt ljus). CMYK är ett subtraktivt kulörsystem.
  • Akromatik
    Kallas även för GCR (se även GCR), en speciell separationsmetod där färgmängden av de tre kulörfärgerna CMY ersätts helt eller delvis med svart i främst mörka partier av en bild.
  • Äkta uppslag
    ,Vanligtvis ett mittuppslag, dvs två omstående sidor är tryckta på samma ark. På ett falskt uppslag är omstående sidor tryckta på två olika ark.
  • ALG
    Allmänna Leveransvillkor för Grafiska prestationer. Se mer på ALG 02 .
  • Anfang
    Extra markerad begynnelsebokstav i början av ett kapitel eller stycke. Graden på anfangen är oftast mycket större än övrig text men kan också ha annan färg eller annat typsnitt.
  • Antikva
    Teckensnittsfamilj som har seriffer (små klackar), t ex Times.
  • Arkivbeständigt
    Svenskt Arkiv är det enda papperet i Sverige som idag kan benämnas som arkivbeständigt. Här används bomulls- eller linnefibrer som huvudingrediens.
  • Arkoffset
    Offsettryckteknik där tryckpressen matas med pappersark.
  • ATM
    Adobe Type Manager är ett hjälpprogram för teckensnittshantering.
  • Avstavning
    Uppdelning av ett ord med hjälp av bindestreck i slutet av en textrad när ordet inte får plats på raden.
  • b

  • B-format
    B1=707x1000 mm, B2=500x707 mm, B3=353x500 mm, B4=250x353 mm, B5=176x250 mm, B6=125x176 mm, B7=88x125 mm.
  • B-formaten
    Kuvertformaten har anpassats till A-formaten och finns i tre olika serier: B, C och E. Exempelvis inryms ett E4-kuvert i ett C4-kuvert, som i sin tur inryms i ett B4-kuvert.
  • Bana
  • Beskärning
    Används för att ta bort onödiga delar av en bild så att man inte arbetar med en större bild än nödvändigt.
  • Bestruket
    Ett bestruket papper har försetts med ett eller flera skikt med en blandning av krita och lera för att få en jämnare yta och goda tryckegenskaper. En högre mängd bestrykning och finare pigment ger högre bildtrycksegenskaper.
  • Bestruket papper
    Ett papper som fått ytan förhandlad med ett bindemedel för att få bättre tryckegenskaper
  • Bigning
    Vid högre ytvikt gör man en vikmarkering före falsning för att undvika falssprickor och för att få en snygg vikning.
  • Bildbehandling
    Att skapa, bearbeta, ändra eller retuschera bilder i datorn.
  • Bildbyline
    En bild på journalist/skribent som placeras intill artikeln som skrivits. Vanligast i tidningar och tidskrifter.
  • Bildoriginal
    Digital bild, dia, fotografisk papperskopia eller illustration/teckning.
  • Bildtext
    Kort text som placeras intill en bild för att ge information om bilden.
  • Bildupplösning
    Informationstätheten i en digital pixelbaserad bild. Mäts i ppi (pixel per inch).
  • Blanks
    Förtryckta ark av exempelvis brevpapper och visitkort med förtryckt logotyp där man i efterhand kan trycka till ytterligare information.
  • c

  • C-format
    C1=648x917 mm, C2=458x648 mm, C3=324x458 mm, C4=229X324 mm, C5=162x229 mm, C6=114x162 mm, C7=81x114 mm.
  • C-formaten
    Kuvertformaten har anpassats till A-formaten och finns i tre olika serier: B, C och E. Exempelvis inryms ett E4-kuvert i ett C4-kuvert, som i sin tur inryms i ett B4-kuvert.
  • Cache-minne
    Cache-minnet korttidslagrar återkommande beräkningsoperationer för snabbare dataprocesser.
  • CCD-cell
    Charge Coupled Device. Celler som fungerar som ljusreceptorer som konverterar ljus till elektriska impulser. Finns i scannrar och digitalkameror.
  • CCD-matris
    En uppsättning CCD-celler som placerats i ett rutsystem där varje CCD-cell ger en pixel. Används främst i digitala kameror.
  • CMYK
    Jämför med 'Subtraktivt kulörsystem' i denna ordlista. C=Cyan, Y=Yellow, M=Magenta, K=Keycolor (svart nyckelfärg). I dagligt tal talar man om RGB bilder (jmf. Additativt kulörsystem) och CMYK bilder. Bilder du ser på en bildskärm betraktas i formatet RGB när du ändrar (konverterar) bildläget (kulörrymden) från RGB till CMYK så är resultat du betraktar endast en simulering av de effekter ett kulörrymdbyte medför, eftersom bildskärmar inte kan återge bilder i en subtraktiv kulörrymd. Vad är syftet med att konvertera bilder från RGB till CMYK? Jo, eftersom bilder i en trycksak kräver en subtraktiv kulörrymd för att kunna reproduceras. Vad man ska komma ihåg är att en s.k. CMYK-profil (inställning) tas fram utifrån ett tryckeris produktionsutrustning (referenser/kalibrering) och det papper/media (referenser) som kommer att användas till trycksaken.
  • d

  • DAT
    Magnetiskt band för datalagring. Digital Audio Tape.
  • Datorplattform
    Allmänt uttryck för operativsystem i en dator, exempelvis Windows, MacOS etc.
  • Decimala talsystemet
    Talsystem som bygger på grundtalen 0 till 9.
  • Densitet
    Tonomfånget i ett färgtryck kan densitetsmätas för att kontrollera att färghållningen och färgmängden är korrekt under själva tryckprocessen. En förutsättning för att kulör- och tryckprofiler förblir relevanta.
  • Densitometer
    Ett mätinstrument som mäter punktförstoring och fulltonsdensitet.
  • e

  • E-format
    E4=220x312 mm, EC45=220x229 mm, EC5=115x229 mm, E5=155x220 mm, E65=110x220 mm, E6=110x155 mm.
  • EAN
    European Article Numbering. Innehåller streckkodssystem med unik artikelnumrering. Europeisk standard. Amerikansk motsvarighet UPC. Mer information finner du på http://www.ean.se/swe och http://www.ean-int.org
  • Editerbar
    Samma som redigerbar - möjlig att ändra.
  • Efterbearbetning
    Den process när ett papper efterbehandlas för att uppnå speciella ytegenskaper och kvaliteter.
  • Efterbehandling
    Skärning, falsning och bindning är arbetsmoment som utförs efter tryck för att erhålla en färdig trycksak.
  • Elliptisk rasterpunkt
    Rasterpunkt som är elliptisk istället för cirkelformad. Formen på rasterpunkten ger rastret olika egenskaper.
  • Emulsionssida
    Den sida som är preparerad med ett ljuskänsligt skikt på en grafisk film.
  • Emulsionsskikt
    Det ljuskänsliga skikt som exponeras på tryckfilmen. Emulsionsskiktet består av silverklorid och silverbromid.
  • EPS
    Förkortning för Encapsulated Postscript, som är ett filformat som hanterar både objektgrafik och pixelgrafik.
  • EPS-DCS/EPSF
    Encapsulated Postscript-Desktop Color Separation. Ett filformat för fyrfärgsseparerade digitala bilder. Bildfilen består av fem filer uppdelade på en lågupplöst skärmbild och fyra högupplösta filer för varje delfärg; Cyan, Magenta, Yellow och Keycolor.
  • Etsning
    Teknik för framställning av djuptrycksformar med hjälp av kemisk behandling.
  • Europaskalan
    Europastandard för kulöregenskaper i Europa.
  • Exponering
    Term som används för att beskriva den tid ljuset påverkar en ljuskänslig yta.
  • Exponeringspunkt
    Den punkt som en sättares eller skrivares laserstråle exponerar. Exponeringspunkterna är de punkter som bygger upp rasterpunkten.
  • Exponeringstid
    Den tid det tar att exponera exempelvis en tryckplåt för att få ett korrekt resultat.
  • Extensions
    Insticks-/tilläggsprogram som utökar funktionaliteten i andra program.
  • f

  • Falskt uppslag
    Ett uppslag i en trycksak där de omstående sidorna inte är tryckta på samma ark. Jämför med Äkta uppslag
  • Falsmärken
    Markering som anger var tryckarket ska falsas
  • Falsning
    När man på maskinell väg viker pappersark.
  • Färg
    Fysisk form av kulör, exempelvis tryckfärg. Se även Kulör. I dagligt tal säger vi färg när vi egentligen menar kulör. Jämför med engelskans paint och color.
  • Färg ²
    Ljusintryck som uppfattas av våra synorgan (stavar-ljus, tappar-kulör). Hur vi uppfattar färgen/kulören beror på ljussammansättning och ögats pereceptiva egenskaper. Ljuskällans fysiska egenskaper är avgörande för hur vi uppfattar dess färg. Exempelvis färgen på ett belyst föremål bestäms av det ljus som föremålet inte absorberar utan reflekterar. Se även subtraktivt kulörsystem.
  • Färgstick
    Fel i balansen mellan färgerna i tryck eller original. Upplevs som en generell felaktig färgton i bilden.
  • Felvänd film
    När emulsionssidan på en tryckfilm är spegelvänd mot sig.
  • Fickfals
    Falsningsmetod vid arkproduktion.
  • Film
    Grafisk film används som original för tryckformsframställning.
  • Filmframkallning
    Metod genom vilken den latenta bilden i en fotografisk emulsion framträder. I framkallaren ingår reduktionsmedel, som reducerar silverbromiden till metalliskt silver.
  • Filmmontage
    Montage av filmer färdigt för plåtframställning till tryck.
  • Filmset
    En uppsättning filmer (separationer. Ex. en färgsida från ett dokument (original) som skall tryckas i färg, separeras dokument i ett set om fyra filmer, en för varje tryckfärg, Cyan, Magenta, Yellow och Keycolor.
  • Flatbäddsscanner
    Som namnet anger, en typ av scanner där originalet läggs på en platt glasskiva för inläsning.
  • Flöda om
    När text flödar om (radfall) på oönskat sätt. Kan inträffa när ett dokument öppnas i ett annat layoutprogram än det är skapat. Omflödningen kan bero på en rad orsaker som fontersättning och program- och typografiinställning.
  • FM-raster
    Frekvensmodulerat raster (ex. stokastiskt raster).
  • FOGRA/UGRA-mätstripp
    Mätstrippar som används för att kontrollera tryckets och tryckplåtens kvalitet.
  • Folder
    En falsad trycksak på fyra eller fler sidor och som saknar bindning.
  • Font
    En fil som består av en teckensnittsfamilj. Finns olika lagrade i olika filtyper, ex. truetype och postscript. Ej att förväxla med typsnitt som har med blysättning att göra.
  • Fontfil
    Se Font.
  • Förhandsvisning
    En EPS-bild kan sparas ned med en lågupplöst förhandsvisningsbild (preview) i bitmap. 1 bit för svart/vitt eller 8 bitar för färg. Används vanligtvis när man monterar EPS-bilden i ett layoutprogram.
  • Förprovtryck
    Ett prov på en trycksak innan tryck. Används för granskning av hur den färdiga trycksaken kommer att te sig. Provtryck kan framställas digitalt mot skrivare eller från fotosatt tryckfilm.
  • Fotokänslig polymer
    Det ljuskänsliga ytskiktet som finns på en tryckplåt.
  • Fotokonduktor
  • Fotosättare
  • Fotospektrometer
    Kulörmätare. Mäter kulörers spektrala sammansättning. Används även för att generera ICC-profiler.
  • Framkallare
    Se Filmframkallare.
  • Friläggning
    Konturer på en vald del i en bild som ”läggs fri” från omgivande motiv eller bakgrund.
  • FTP
    File Transfer Protokoll. Ett överföringssäkert transportprotokoll för dataöverföring via internet.
  • Fuktvatten
    Används vid våtoffsettryckning för att skilja tryckande ytor från icke-tryckande.
  • Fulltonsdentsitet
    Tonomfånget i ett färgtryck kan densitetsmätas för att kontrollera att färghållningen och färgmängden är korrekt under själva tryckprocessen. En förutsättning för att kulör- och tryckprofiler förblir relevanta. Mäts med en densitometer.
  • Fulltonsyta
    En tryckt yta som är täckt till 100 procent med tryckfärg.
  • Fyrfärgsseparation
    Innebär i dagligt tal färgrymdskonvertering av en digital bild från RGB till CMYK. Se även CMYK, RGB, Additativt och Subtraktivt kulörsystem.
  • Fyrfärgsset
    Se Filmset.
  • Fyrfärgstryck
    Tryck med processfärgerna Cyan, Magenta, Yellow och Keycolor.
  • g

  • Glättat papper
    Ett papper som har behandlats för att uppnå en glansig 'glättig' yta - gloss.
  • Gråbalans
    ,Innebär att man uppnått en neutral gråton genom en blandning av kulörerna Cyan, Magenta och Yellow.
  • Gråbalkar
    En mätyta på trycksaken för att kontrollera gråbalansen. Om gråbalken inte håller en neutral gråton har man ett färgstick. Gråbalkar kallas även för 'Gråklack'.
  • Grad
    Storlek på teckensnitt. Storleken anges i punkter.
  • Gråklack
  • Grånivåer
    Det antal grå toner som kan återges i intervallet mellan vitt och svart i en gråskalebild eller tonskala.
  • Gråskalebild
    ,En gråskalebild innehåller pixlar som kan anta toner från 0 till 100 procent av en kulör. Tonskalan från vitt (0 procent) till svart (100 procent) delas in i en skala om ett antal steg, oftast 256, som är standard när man arbetar med Postscript.
  • Gråskalesteg
    Skillnaden mellan två gråtoner.
  • Gråtoner
    Toner mellan vitt och svart kallas för gråtoner.
  • h

  • Hålning
    Hålning görs vanligen för pärmarkivering. Triohålning kallas den standard som används i svenska pärmar.
  • Hårddisk
    ,Magnetiskt datalagringsmedia. Intern lagringsenhet för datorer, applikationer och operativsystem lagras primärt på en hårddisk.
  • Hårdvara
    ,Hårdvara kallas fysiska delar och tillbehör till en dator, ex tangentbord hårddisk, mus, bildskärm, moderkort etc. Motsats till mjukvara - program.
  • Hårdvaruripp
    Se Ripp.
  • Hexachromeseparationer
    Färgseparering för sex tryckfärger.
  • HiFi Color
    ,Subtraktivt kulörsystem som innehåller Cyan, Magenta, Yellow och Keycolor samt ytterligare två färger, ex. ljus cyan och ljus magenta. HiFi Color används för att uppnå en större kulörrymd än vad traditionellt fyrfärgstryck ger.
  • Histogram
    Grafisk representation av tonfördelningen i en digital bild.
  • Högdager
    Benämning på de ljusare partierna i en bild.
  • Högupplöst bild
    En bild som innehåller tillräckligt information för trycket. Se även PPI
  • i

  • ICC
    Förkortning för International Color Consortium. En sammanslutning bestående av leverantörer i den grafiska branschen som skapat en gemensam standard för kulörhantering.
  • ICC-profil
    ,En standardiserad profil som beskriver kulöregenskaper. Används till olika in- och outputenheter som arbetar med kulörhantering som scannrar, skärmar, skrivare, förprovtryck och tryck. Profilerna tillverkas med hjälp av en fotospektrometer.
  • Iläggare
    Den del som matar in papperet i tryckpressen.
  • Iläggningskanten
    Den kant av papperet som matas in först i tryckpressen.
  • Indexerad färg
    Används i bilder. Dessa bilder innehåller upp till 256 olika kulörer som indexerats med nummer utifrån en palett som lagrats med i bildfilen.
  • Indirekt tryckförfarande
    Exempelvis 'offset'; ett tryckförfarande där färgen överförs via en gummidukscylinder till tryckpappret.
  • Infärgning
    Uttryck för när tryckfärg överförs till tryckformen.
  • Inläsningsupplösning
    ,Beroende på önskad rastertäthet ställs inläsningsupplösningen in, som mäts/avläses i ppi (se PPI). Det är två faktorer man tar hänsyn till vid inläsningen: Samplingsfaktor och skalningsfaktor. Med dessa faktorer bestämmer man pixeltätheten per tum.
  • Intag
    Uttryck för det arbete och de inställningar som sker innan det första godkända tryckarket.
  • Interpolation
    ,Kallas den omberäkningsprocess som sker vid upplösningsförändringar, exempelvis när man lägger till eller drar ifrån information i en digital bild på matematisk väg.
  • Interpolering
  • j

  • Jaz
    Flyttbar magnetisk datalagringsskiva.
  • JPEG
    Joint Photographic Experts Group. En bildförstörande komprimeringsmetod för att spara bilder. Fungerar som ett fristående bildformat.
  • JPG
    Se JPEG.
  • k

  • Karaktärisering
    Alla tryckpressar har alltid någon form av säregenhet. Detta tar man hänsyn till genom att karakterisera tryckprocessen och tryckpressens egenskaper.
  • Kemiskt förprovtryck
    Motsatsen till digitalt förprovtryck. Kemiska förprovtryck görs utifrån de tryckfilmer som ligger till grund för trycket.
  • Kerning
    Att minska avståndet mellan enstaka bokstäver i ett ord. Kallas den process som justerar avståndet mellan bokstäver i ett ord i avsikt att förbättra ordbilden.
  • Kompatibilitet
    Uttryck för utrustning eller system som fungerar ihop med ett annat.
  • Komprimering
    Uttryck för dataomkodning som innebär att man reducerar informationen i en fil på algoritmisk väg. Komprimering 'packning' av en fil kan vara ett lämpligt alternativ för att snabba upp en transport/filöverföring eller reducera behovet av lagringsutrymme.
  • Komprimeringsgrad
    Vid förstörande komprimeringsmetoder (se JPEG) kan man ange graden av hur lite information som fås ta bort.
  • Koning
    Ett tryckfenomen som har med mangligen av tryckpappret i varje färgverk. Konkret innebär det att den första delfärgen blir bredare än den sista vilket påverkar passet i trycket.
  • Kontinuerliga toner
    Toner som saknar tydliga tonsteg.
  • Kontrast
    Skillnaden mellan toner. Hög kontrast innebär stor åtskillnad.
  • Kontrastverkan
    Ett kulörfenomen som innebär att en kulör kan uppfattas på olika sätt beroende på hur de omgivande kulörerna ser ut.
  • Krympning
    Innebär att man krymper ett ursparat utrymme för undvika misspass (se ursparning/svällning).
  • Kulör
    Har med vår perception av ljus att göra. Olika våglängder av ljus ger uppfattning av olika kulörer.
  • Kulörfilter
    ,Ett filter som släpper igenom en viss våglängd av ljus, dvs kulör.
  • Kulörrymd
    En kulörrymd omfattas av det antal kulörer som ingår i ett kulörsystem. Skillnaderna mellan olika färgrymder ligger i grundläggande fysiska förutsättningar och begränsningar i respektive kulörsystem.
  • Kulörsammansättning
    Vilken sammansättning av våglängder ett ljus har.
  • Kulörstick
    Fel i balansen mellan färgerna i tryck eller original. Upplevs som en generell felaktig färgton i bilden.
  • Kulörsystem
    ,System för att skapa, ange eller beskriva kulörer, till exempel RGB (additativt), CMYK (subtraktivt) eller CIE.
  • Kvadratisk rasterpunkt
    Rasterpunktens form ger rastret olika egenskaper (vanligast är den runda punkten).
  • l

  • Lågdager
    De mörka partierna i en bild. Jmf. högdager.
  • Lågupplöst bild
    ,En lågupplöst bild kräver vanligtvis lite lagringsminne och fungerar i regel som markeringsbild i en layout för att sedan bytas ut mot en högupplöst vid film- eller plåtframställning. Exempelvis bilder som skall enbart visas på skärm räcker det med en upplösning på 72 ppi, vilket är standard för internetbilder.
  • Laminering
    Ett skyddande plastskikt - blankt eller matt laminat.
  • LAN
    Local Area Network - lokalt nätverk.
  • Länk
    ,Koppling eller hänvisning. Till exempel en bild i ett dokument, som inte är 'inbakad' i dokumentfilen, länkas bildfilen till dokumentet, vilket innebär att en komplett utskrift kräver både dokumentet och bildfilen. Ett vanligt misstag är att man levererar enbart dokumentet till tryckeriet och glömmer bildfilerna (länkarna).
  • LCD-skärm
    Liquid Crystal Display - platt bildskärm med flytande kristaller som belyses bakifrån.
  • Linjeraster
    Ett raster som är uppbyggt av linjer som varierar i tjocklek.
  • Litografisk princip
    Bygger på principen att olja/fett inte är förenligt med vatten. Tryckande yta drar till sig färg och icke tryckande ytor drar till sig vatten.
  • Ljusintensitet
    Ljusstyrka (se luminans)
  • LPI
    Lines per inches. Rastertäthet för en trycksak anges/mäts i LPI.
  • Luminans
    ,Kulörernas intensitet, ljushet.
  • Lumphaltigt papper
    Papper som även består av bomullsfibrer.
  • LZW komprimering
    ,Ickeförstörande komprimeringsmetod. LZW kan användas bilder sparas i TIFF-format. Förkortning efter Lempel, Ziv och Welch som skapade den
  • m

  • Matchprint
    Kemiskt förprovtryckssystem från 3M.
  • Mätstripp
    Ett speciellt mätfält som används för att kontrollera tryckkvaliteten. Trycks med på trycksaken och mäts sedan med fotospektrometer.
  • Maximal färgmängd
    ,Kan vara ett värde mellan 240 och 340 procent. Värdet anger den maximalt tillåtna totala mängden av de fyra delfärgerna. Värdet är beroende av variabler som tryckpressens egenskaper, tryckmetod och pappersval. Procentsatsen är en total av delfärgerna, teoretiskt sett kan man uppnå 400 procent, dvs 100 procent från varje delfärg. För mycket färg innebär smetrisk och problem med färghållningen.
  • Metameri
    När två kulörer uppfattas som identiska i ett ljus för att sedan uppfattas olika när de betraktas i ett annat ljus.
  • Misspass
    När ett tryckoriginal färgdelas mot de respektive delfärgerna måste de tryckas i exakt förhållande de separerades (se även passmärke). Misspass kan bero på ett felaktig filmmontage eller felaktig inställning i tryckpressen (se registerstift).
  • Moiré
    Uttryck för ett störande interferensmönster i tryckta bilder och tonplattor. Beror på 'felaktiga' rastervinklar. Rasterpunkterna bildar regelbundna mönster. Även vanligt fenomen när man scannat in en bild från en trycksak som skall användas på nytt i en ny trycksak (objektmoiré).
  • Montagefilm
    Den större filmen där man monterar sidfilmer till en färdig utskjutning.
  • Mottryckscylinder
    Den tryckcylinder i pressen som trycker papperet mot den cylinder som överför färgen till papperet.
  • Multiple Master
    En variant av fonter som kan anta olika bredd och fethet. Även variant av Postscript Typ1. (Många fotosättare har problem med den här typen av fonter).
  • n

  • Nappning
    När tryckfärgen sliter loss pappersfibrer från papperet
  • NCI-nivå
    ,Normal Color Intensity, ett mått på optimal färghållning och kontrast i tryckpressen. Fås fram genom mätning av den relativa tryckkontrasten för en viss tryckprocess.
  • NCS
    ,Natural Color System, ett svenskt kulörsystem. Med NCS kan alla tänkbara ytfärger beskrivas och ges NCS-beteckningar. De sex rena färgerna, som är grunden för människans inbyggda förmåga att karakterisera olika färger, är: vitt W, svart S, gult Y, rött R, blått B och grönt G - de sex elementarfärgerna. NCS-systemet grundar sig på hur mycket en viss färg verkar likna någon av dessa sex elementarfärger.
  • Negativ film
    ,Grafiskt film som är svart och har genomskinliga ytor, dvs tryckande ytor.
  • NMI
    ,Nyans Mättnad Intensitet. Ett kulörsystem som liknar ögats sätt att uppfatta kulörer. NMI kulörsystem liknar ögats sätt att uppfatta kulörer. På engelska finns många varianter på modellens namn: HSV- Hue Saturation Value, eller HLS eller HSB.
  • Noppor
    ,Så kallade vita prickar i trycket, kommer av pappersfragment som färgen slitit loss från papperet och som sedan fastnat på gummiduken eller tryckplåten.
  • o

  • Obestruket papper
    Ett papper som inte fått ytan förbehandlad med ett bindemedel för att få bättre tryckegenskaper. Vanligtvis ytlimmas obestrukna papper för att få en god ytstyrka.
  • Objektgrafik
    Objektgrafik byggs upp av matematiska beskrivningar/koordinater till skillnad från punkt/pixelbaserade bildelement. Teckensnitt till exempel byggs upp genom objektgrafik (Bezierkurvor). Kallas ibland felaktigt för vektorgrafik.
  • Objektmoiré
    Objektmoiré vanligt fenomen när man scannat in en bild från en trycksak som skall användas på nytt i en ny trycksak då ett störande interferensmönster i tryckta bilder och tonplattor uppstår. De 'gamla' rasterpunkter bildar med de 'nya' rasterpunkterna ett regelbundet mönster.
  • Offsettryck
    Tryckfärgen 'sätts av' via en gummicylinder till pappret till skillnad från djuptryck och flexografi där tryckformen trycker direkt på tryckbäraren (pappret). Se även Litografiska principen.
  • Ögleklammer
    ,En häftklammer med ögla på för att en flersidig trycksak skall sättas in i en pärm utan hålslagning och samtidigt vara enkel att bläddra i.
  • Omflödning
    Detsamma som ofrivilligt radfall. Kan uppstå vid byte av font eller när dokument öppnas i ett annat program eller samma program med förändrade typografiska inställningar. Vanligt problem när dokument skickas för att öppnas i andra datorer.
  • Omkast
    ,En utskjutning som möjliggör dubbelsidigt tryck som ger bara ett intag, dvs tryckarket vänds efter att ha tryckts på ena sidan för att med samma griparkant tryckas med samma plåt på andra sidan av tryckarket.
  • Opacitet
    Varibel/mått på papperets ogenomskinlighet.
  • OPI
    Open Prepress Interface. Möjliggör skifte mellan hög- och lågupplöst variant av en bild. En lågupplöst bild (bildskärmsupplösning) kräver vanligtvis mindre lagringsminne och fungerar i regel som markeringsbild i en layout för att sedan bytas ut mot en högupplöst vid film- eller plåtframställning.
  • Optisk skiva
    ,Datalagringsmedia som läses och skrivs med hjälp av ljus/laser, exempelvis CD.
  • Övertryck
    ,Färg som trycks ovanpå en annan färg, exempelvis en svart text på en gul tonplatta. Motsatsen till övertryck är ursparning.
  • p

  • Påsiktsbilder
    Fotografiska pappersoriginal
  • Passmärke
    Passmärket används för att kontrollera att delfärgerna trycks i enlighet med separeringen och filmutskjutningen.
  • Passning
    Innebär att samtliga tryckfärger ligger i exakt fas med varandra och/eller att satsyta respektive prima och sekunda matchar varandra.
  • PDF
    Portable Document Format. Format för programmet Adobe Acrobat.
  • Perfectortryckverk
    Innebär att båda sidorna av ett ark trycks samtidigt med två gummicylindrar som utnyttjar varandra som mottryckscylindrar.
  • Perforering
    ,Vanligtvis små hål i en trycksak, som är till för att underlätta avrivning av exempelvis en talong eller ett svarskort.
  • PICT
    Picture File är ett bildformat. Används internt på macar för ikoner och annan systemgrafik. Motsvarighet till BMP på PC:s. Är ej anpassade för trycksaker utan fungerar främst som monterings-/placeringsbild.
  • Pigment
    Den komponent som ger tryckfärgen dess kulör.
  • Pixel
    Bildelement - kommer av engelskans PICture Element. En digital bild eller bildskärms minsta synbara element.
  • Pixelgrafik
    ,Pixel - den minsta enheten (byggstenen) i en digital bild. Pixeltätheten mäts vanligtvis i per tum eller per cm, där fler pixlar ger desto högre upplösning. Motsats till en objektgrafik.
  • Planscanner
    ,Som namnet anger läggs originalet plant på en bädd i scannern för inläsning, vanligtvis ett glas.
  • Plåtar
    Tryckplåt för offsettryck, vanligtvis av aluminium.
  • Plåtcylinder
    Den cylinder man spänner fast tryckplåten i.
  • Plåtexponering
    ,Exponeringsprocess av tryckplåt, sker med ultraviolett ljus antingen via genomlysning av tryckfilm eller med hjälp av laserteknik.
  • Plåtframkallning
    Efter plåtexponeringen framkallas tryckplåten med hjälp av kemiska vätskor.
  • Plåtintag
    Det arbetsmoment när tryckplåten injusteras i tryckpressen.
  • Plåtset
    Den totala uppsättningen plåtar för ett och samma tryckark.
  • PMS-färger
    ,Pantone Matching System, är det vanligaste referenssystemet för färgnyanser av dekorfärger och bygger på blandningar av nio olika färger.
  • Polymerskikt
    Ett ljuskänsligt ytskikt som finns på offsettryckplåtar.
  • Positiv film
    Grafiskt film som är genomskinlig och har svarta tryckande ytor. Jämför med Negativ film.
  • Postscript
    ,Ett sidbeskrivningsspråk, utvecklat av Adobe.
  • Postscript Extreme
    En rippteknik som innebär att fler sidor i ett dokument kan rippas parallellt genom flera olika processorer.
  • Postscript huvud
    Är den information som finns först i en Postscript-fil.
  • Postscript kod
    Är den information som finns först i en Postscript-fil.
  • Postscript level 2
    ,Andra versionen av sidbeskrivningsspråket Postscript, vilket bland annat stödjer kulörhantering.
  • Postscript level 3
    Tredje versionen av sidbeskrivningsspråket Postscript.
  • Postscript ripp
    En ripp som bearbetar på sidbeskrivningsspråket Postscript.
  • Postscript skrivare
    En skrivare som klarar att hantera sidbeskrivningsspråket Postscript.
  • Postscript tolk
    En programvara som översätter Postscriptkod och överför den till en bitkarta med exponeringspunkter eller bildskärmspunkter.
  • Postscript Typ1
    Fonter som bygger på Postscript.
  • PPD
    ,Postscript Printer Description. En fil som innehåller information om en viss utskriftsenhet, dvs information för att det skall gå att skriva ut på den.
  • PPI
    ,Pixels per inch (antalet pixlar per tum), anger bildskärm, scannrars och digitala bilders upplösning - ej att förväxla med utskriftsupplösning (DPI).
  • Preflight
    Uttryck för 'provkörning' av ett dokument innan tryck. Utförs för att kontrollera dokumentet och dess beståndsdelar är korrekt inställda för önskat tryckresultat.
  • Prepressföretag
    ,Företag som erbjuder tryckförberedande tjänster, som bildscanning, separering, filmutskjutning, etc.
  • Prima
    ,Det som trycks 'först', dvs. tryckarkets framsida.
  • Prima-sekunda
    Vid dubbelsidigt tryck skjuts primasidan och sekundasidan ut på samma film/plåt.
  • Primärkulörer
    ,De grundkulörer ett kulörsystem utgår från, till exempel Cyan, Magenta, Yellow (CMY) och Red, Gree, Blue (RGB).
  • Processfärger
    ,De färger man trycker med, i vanliga fall CMYK.,
  • Processor
    ,I datorns processor utförs alla beräkningar. Klockfrekvensen styr datorns hastighet/prestanda (Mhz), dvs. antal möjliga beräkningar per sekund.
  • Profiler
    Den teknik som ingår vid trycksaksproduktion består av enheter som besitter olika egenheter och brister. Vid kalibrering mot olika referenspunkter kan man ta hänsyn till dessa i så kallade profiler.
  • Provtryck
    För att säkerställa kvaliteten innan den slutliga upplagan trycks framställs ett provtryck.
  • Provupplaga
    En liten upplaga av en trycksak som trycks i förväg.
  • Punktförminskning
    ,Vid plåtexponeringen, när tryckfilmen kopieras till plåt storleksförändras rasterpunkten. Vid positiv plåtframställning (se positiv film)är det inte ovanligt att rasterpunkterna förminskas något, vilken mäts i procent.
  • Punktförstoring
    ,Vid plåtexponeringen, när tryckfilmen kopieras till plåt storleksförändras rasterpunkten. Vid negativ plåtframställning (se negativ film)är det inte ovanligt att rasterpunkterna förstoras något, vilken mäts i procent. Punktförstoring är även ett fenomen som också uppstår under själva tryckprocessen, beroende på papper, tryckmetod och rastertäthet. Detta tar man hänsyn till vid själva fotosättningen/separeringen.
  • q

  • Quadruplex
    En gråskalebild som trycks med fyra tryckfärger (vanligtvis svart + 3 dekorfärger) istället för en.
  • r

  • Radfall
    Detsamma som ofrivillig omflödning. Kan uppstå vid byte av font eller när dokument öppnas i ett annat program eller samma program med förändrade typografiska inställningar. Innebär att textrader bryts på ett oönskat sätt. Vanligt problem när dokument skickas för att öppnas i andra datorer.
  • Raster
    Punkter i olika storlek som simulerar gråtoner i tryck.
  • Rastercell
    ,Inom en rastercell byggs rasterpunktens upp av s.k. exponeringspunkter (mäts i dpi). I rastercellen placeras exponeringspunkterna på ett bestämt sätt, dessa exponeringspunkter bildar sedan själva rasterpunkten. Storleken på rastercellen baseras på rastertätheten (mäts i lpi).
  • Rasterfenomen
    Moiré är exempel på rasterfenomen.
  • Rasterhtäthet
    Anger hur tätt ett raster ä. Anges i lpi (Lines per Inch).
  • Rastermätare
    I regel en transparent mätskiva som man mäter rastervinklar och rastertäthet med.
  • Rastervärde
    Tonvärde mellan 0 och 100 procent.
  • Rastervinklar
    Rasteret för varje delfärg läggs i en bestämd vinkel för att inte oönskade preferensmönster skall uppstå.
  • Rättvänd film
    ,När emulsionssidan på en tryckfilm är rättvänd mot sig, dvs när tryckbilden är rättvänd och man samtidigt har emulsionssidan mot sig. Jämför felvänd film.
  • Registerkanter
    De kanter på ett ark som registreras i tryckpressen.
  • Registermärken
    Registermärket (passmärke) används för att kontrollera att delfärgerna trycks i enlighet med separeringen och filmutskjutningen. (passmärke)
  • Registerstift
    ,Ett registersystem bestående av små stift som används dels vid filmmontering och plåtexponering, dels vid själva plåtintaget i tryckpressen för att man ska få så god passning som möjligt mellan delfärgerna i ett tryckintag.
  • Registrering
    När arken i arktransporten hos en tryckpress justeras för att de ska gå igenom tryckpressen så lika som möjligt. Registreras inte arken finns det risk för att trycket hamnar olika på olika ark.
  • RGB-läge
    ,En bild i RGB-läge består tekniskt sett av tre separata pixelbilder i gråskaleläge som representerar respektive röd, grön och blå. Det innebär också att en RGB-bild upptar tre gånger så mycket minne som en gråskalebild i samma storlek och upplösning.
  • Ripp
    ,Rip(p) (Raster Image Processor). Är en mjuk- eller hårdvara som beräknar och rastrerar dokumentsidor före film- eller plåtexponering.
  • Ripptid
    ,Den tid det tar för rippen att rippa, dvs rastrera ett dokument eller en dokumentsida.
  • Rivvals
    ,Rivvalsen finns i färgverket och finfördelar tryckfärgen så att en tunn fin färgfilm bildas.
  • Rulloffset
    ,Offsetmetod som matas med papper på rulle till skillnad från arkoffset som matas med pappersark.
  • s

  • S-format
    ,S4=250x330 mm, S5=185x255 mm, S65=110x225 mm.
  • Samplingsfaktor
    ,Det är en väsentlig skillnad mellan bildupplösning och rastertäthet (trycksaksupplösning). Inläsningsupplösningen eller den slutliga bildupplösningen är enkelt uttryckt den mängd information som bilden innehåller.Det finns en s.k. brytpunkt där pixeltätheten i en bild blir synbar i en trycksak. Förhållandet mellan detta är samplingsfaktorn, där faktorn 2 är optimal vad gäller återgivning, med andra ord 2 multiplicerat med rastertätheten, som anges i lpi, ger den optimala bildupplösningen, ppi.
  • Satsyta
    ,Ytan innanför marginalerna på en sida. Vissa tryckmetoder påbjuder inte utfallande tryck, och den yta som är tryckbar kallas även för satsyta.
  • Sättare
    ,Enhet som exponerar och skriver ut tryckfilm.
  • Scanner
    ,Bildläsare.
  • Scannerprogram
    ,Mjukvara som kommunicerar mellan dator och scanner. Olika program erbjuder olika inläsningsmöjligheter, liksom scannrar.
  • Schablon
    ,Det skikt som inte släpper igenom färg i screenduken. Samma princip som schablonmålning.
  • Screentryck
    ,Tryckformen består av en nylonväv (finmaskig duk) med en schablon på. Där tryckfärgen släpps igenom schablonens öppna ytor. Vanligt tryckmetod på kläder, skyltar etc.
  • Sekunda
    ,Tryckarkets baksida. Jämför Prima.
  • Sekundärkulör
    ,En sekundärkulör består av två primärkulörer.
  • Separation
    ,Innebär i dagligt tal färgrymdskonvertering av en digital bild från RGB till CMYK. Se även CMYK, RGB, Additativt och Subtraktivt kulörsystem. En förutsättning för fyrfärgstryck av en färgbild.
  • Separationsinställningar
    ,Separationsinställningarna är baseras på tryckmetod, pappersegenskaper med mera. Vid separering tas hänsyn till bland annat punktförstoring, svartgenerering, total färgmängd etc.
  • Seriffer
    ,Små krokar i ett teckensnitts ändar, som på exempelvis teckensnitten Garamond, Berling etc.
  • Sidbeskrivningsspråk
    ,Styrkod som anger en sidas uppbyggnad, exempelvis mot en skrivare. Vissa skrivare arbetar enbart med sidbeskrivningsspråket PCL och klarar därför inte att skriva ut s.k. eps-filer (postscript).
  • Sidbrytningsprogram
    ,Detsamma som layoutprogram, exempelvis QuarkXpress, Indesign och Pagemaker.
  • Sidfilm
    ,Grafisk film som innhåller en sida i den färdiga trycksaken. Monteras ihop till en utskjutning. I motsats till utskjuten film som motsvarar tryckarkets format och innehåller ett flertal sidor.
  • Skalningsfaktor
    ,Om man vill 'dra upp' (skala) en bild måste man vid bildinläsningen ta hänsyn till detta, liksom samplingsfaktorn, eftersom det påverkar bildkvaliteten (informationstätheten) på bilden i det tryckta resultat. Vill man dra upp en bild 300% är skalningsfaktorn 300% och så vidare. Formel för optimal bildinläsningsupplösning (ppi) = Rastertäthet (lpi) x samplingsfaktor x skalningsfaktor.
  • Skärmärken
    ,Markeringar som anger var tryckarket ska skäras.
  • Skiktsida
    ,Den sida som är preparerad med ett ljuskänsligt skikt på en grafisk film
  • Skrivardrivrutin
    ,Styrprogram för skrivare.
  • Slå igen
    ,Uttryck för en rasterton som går över till fullton på grund av punktförstoringen.
  • Slumpraster
    ,Rasterpunkternas avstånd är slumpartade istället för varierade i storlek.
  • Slutkorrektur
    ,Det sista korrekturet innan tryck.
  • Smetning
    ,Uppstår på grund av för hög total färgmängd eller för kort torktid kan tryckarken smeta av färg på varandra.
  • Snittvarianter
    ,Kallas varianter som fet, smal, kursiv av ett och samma teckensnitt.
  • Soft-proof
    ,När granskning och korrektur av ett original/dokument sker bildskärm.
  • Sorgkant
    ,Den mörka kant som kan uppstå runt ett objekt vid krympning och svällning.
  • Spegelvänd film
    ,När emulsionssidan på en tryckfilm är spegelvänd mot sig.
  • Speglade hårddiskar
    ,En dubbel uppsättning hårddiskar där all information som sparas på en disk 'speglas' (sparas identiskt) på den andra i realtid. Fungerar som backup om en hårddisk skulle haverera.
  • Spegling
    ,En dubbel uppsättning hårddiskar där all information som sparas på en disk 'speglas' (sparas identiskt) på den andra i realtid. Fungerar som backup om en hårddisk skulle haverera.
  • Spektrum
    ,Kallas den del som av ljuset som är synlig. Ligger mellan den infraröda och ultravioletta våglängden, dvs mellan 705 nm och 385 nm.
  • Stansa
    ,1. Efterbehandling för att skapa/förändra den yttre eller inre formen av en trycksak. 2. Metod för att skapa hål för registerstift som håller plåten monterad på rätt sätt i tryckpressen
  • Stjälpark
    ,Utskjutningsmetod som bara ger ett intag vid dubbelsidigt tryck. Vändningen av tryckarket sker med motsatt griparkant för att sedan tryckas med samma plåt.
  • Stokastiskt raster
    ,Ett frekvensmodulerat raster, som ger intryck av att vara slumpartat (slumpraster).
  • Stomtryck
    ,Förtryckta ark där man i efterhand kan trycka till mer text eller bild.
  • Streckbild
    ,Så kallad 'line-art'. En streckbild består av antingen svarta eller vita pixlar.
  • Styrprogram
    ,Styrprogram skrivna för externa enheter. Till skrivare, modem etc, används drivrutiner för att kunna kommunicera med dessa.
  • Subtraktivt kulörsystem
    ,Genom att filtrera och släppa genom det vita ljusets våglängder kan få olika olika kulörer/nyanser att uppstå. Ett subtraktvit kulörsystem bygger på att ljuset reflekteras och absorberas (indirekt ljus). CMYK är ett subtraktivt kulörsystem. Motsatsen är det Additativa kulörsystemet (direkt ljus).
  • Suffix
    ,Fil- eller ordändelse. I filsammanhang anger suffixet filformat/-typ, exempelvis, .doc, .pdf, .eps etc…,
  • Svällning
    ,Metod som används för att undvika oönskade glipor mellan objekt i en trycksak.
  • Svartpunkt
    ,Den mörkaste tonen i en bild.
  • SWOP
    ,Specifications for Web Offset Publications. Amerikans tryckfärgsstandard. Motsvarighet till Europaskalan.
  • Syquest
    ,Magnetisk datalagringsskiva.
  • t

  • Teckensnittsfamilj
    ,En teckensnittsfamilj känneteknas av den gemensamma utformningen – snittet. Exempel är skripter, antikvor och linjärer.
  • Termotransferskrivare
    ,Sublimeringsskrivare.
  • Tertiärkulörer
    ,En tertiärkulör består av alla tre primärkulörerna.
  • Teststripp
  • Tiff
    ,Tagged Image File Format. Ordinärt filformat för bilder.
  • Toning
    ,Sker vid våtoffset när de icke tryckande ytorna av plåten tar upp färg och blir tryckande. Orsaken till det kan för hårt fuktvatten eller vid för lite fuktvatten i färg/fuktbalansen.
  • Toning ²
    ,Toning, detsamma som tonövergång. Övergången mellan olika toner/kulörer sker med bestämda avstånd. Man skiljer på hårda och mjuka övergångar.
  • Tonomfång
    ,Hela den kulörrymd som kan återges/skapas inom sitt särområde. Se Kulörrymd.
  • Tonområde
    ,En del av tonomfånget.
  • Tonövergång
    ,Övergång mellan olika toner. Se Toning ².
  • Tonplatta
    ,En jämn kulörton inom en bestämd yta.
  • Tonskala
    ,Alla toner från 0 till 100 procent av en viss kulör.
  • Tonvärde
    ,Den procentuella mängden av en grundkulör.
  • Torkpulver
    ,Sprutpulver som används för förhindra att tryckfärgen ska smeta på överliggande ark i avläggaren på tryckpressen.
  • Torrgång
    ,För lite fuktvatten i färg/fuktbalansen. Se Toning.
  • Torroffset
    ,Vid torroffset (vattenfri offset)används en speciell silikonbelagd tryckplåt som är färgfrånstötande på de icke-tryckande ytorna av plåten.
  • Trappning
    ,Tryckfärger som trycks ovanpå varandra fäster olika mycket på varandra. Detta fenomen mäts i procent.
  • Triohålning
    ,Benämningen på den svenska pärmhålningen. Endast svensk standard.
  • Triplex
    ,En bild som trycks med tre olika kulörer (tryckfärger, vanligen svart och två valfria dekor- eller processfärger.
  • Tristimulusvärde
    ,Det mänskliga perceptionen av kulörer förklaras med hjälp av tre känslighetskurvor, s.k. tristimulusvärden.
  • TrueType
    ,Filtyp för fonter.
  • Trumscanner
    ,En scannertyp där originalet fästs vid en roterande glastrumma till skillnad från en planscanner.
  • Tryckbärare
    ,Kallas det material man trycker på.
  • Tryckcylinder
    ,Den cylinder man spänner fast tryckplåten i.
  • Trycksaker
    Något som tryckts i tryckpress.
  • Tumnagelbild
    ,Från engelskans 'Thumbnail', dvs. liten lågupplöst bild som skapats för att ge en förhandsvisning.
  • Typografi
    ,Att sätta och utforma text.
  • Typsnitt
    ,Kommer från sättning av bokstäver medelst blytyper. Se Teckensnitt.
  • u

  • UCA
    ,Under Color Addition. Kulörfärgsaddition. Svart som trycks enbart med den svarta delfärgen är svår att få riktigt mättad (hög densitet). Ett sätt öka mättnaden är att lägga till de andra delfärgerna.
  • UCR
    ,Under Color Removal. Separerar, till skillnad från GCR, endast bildens mörka neutrala toner. UCR-metoden är dock känslig för färgstick. Se Akromatik och GCR.
  • Underfärgsborttagning
  • Upplösning
    ,Beskriver informationstätheten. Mäts i DPI respektive PPI. Läs mer om DPI och PPI.
  • Urklippsbana
    ,En bana markerar/anvisar en vald del i en bild som 'läggs fri/klipps ut' från omgivande motiv eller bakgrund via ett bildbehandlingsprogram.
  • Ursparning
    ,Om man exempelvis vill lägga en gul text på en svart tonplatta krävs att texten sparas ur den svarta tonplattan för att den svarta färgen i tonplattan inte skall framträda i den gula textfärgen. De flesta layoutprogram tar med automatik hänsyn till detta, men det bör man vara förvissad om för att inte oönskade effekter skall uppstå. Motsatsen till ursparning är övertryck.
  • Utfall
    ,Bilder eller objekt som ska utnyttja hela sidformatet eller en sidas kant av en trycksak måste tryckas med utfall. För att uppnå ett lyckat resultat krävs att man tagit hänsyn till skärsmånen, som varierar mellan 3-5 mm.
  • Utfall ²
    ,Bilder eller objekt som ligger över ett uppslag kallas för utfall över uppslag.
  • Utskjuten film
    ,Utskjuten film skrivs ut i tryckarkets format, oftast med flera dokumentsidor bildar ett montage.
  • Utskjutning
    ,Beroende på format, antal sidor och efterbehandling, placeras trycksakens sidor enligt ett schema till färdigt tryckmontage som är lika stort som själva tryckarket.
  • Utskjutningsprogram
    ,Datorprogram som gör utskjutningar. Montaget sker digitalt från filer, exempelvis Preps från Scenicsoft.
  • Utskriftsupplösning
    ,Utskriftsupplösningen hos fotosättare och skrivare, dvs det antal exponeringspunkter som får plats per tum, mäts i DPI.
  • v

  • Variabeldata
    ,Teknik som gör att man kan ändra trycksidans innehåll i full tryckhastighet på varje tryckark, exempelvis numrering, adressering, etc.
  • Våtoffset
    ,Tryckfärgen 'sätts av' via en gummicylinder till pappret till skillnad från djuptryck och flexografi där tryckformen trycker direkt på tryckbäraren (pappret). Se även Litografiska principen.
  • Vått i vått
    ,Som det låter, dvs att delfärgerna trycks direkt på varandra utan mellanliggande torkning (offsetmetod, till exempel).
  • Vattenfri offset
    ,Vid torroffset (vattenfri offset)används en speciell silikonbelagd tryckplåt som är färgfrånstötande på de icke-tryckande ytorna av plåten.
  • Vektorbilder
  • Vektorgrafik
    ,Grafik baserad på korta raka konturlinjer. Förknippas ofta felaktigt med objektgrafik eller bezierkurvor.
  • Versaler
    ,Stora bokstäver i motsats till gemena – små bokstäver. De stora bokstäverna kallas för VERSALER, ex. 'A'. Motsatsen är små bokstäver (gemener), ex. 'a'.
  • Videodata
    ,Digital information för rörliga bilder.
  • Vingfals
    ,Falsmaskin som brukar användas på rulloffsetpressar.
  • Vinjettera
    ,Konturer på en vald del i en bild som 'läggs fri' från omgivande motiv eller bakgrund.
  • Vitpunkt
    ,Den ljusaste tonen i en bild.
  • w

  • Wire-o-bindning
    ,Spiralbindning. Används vanligtvis till att binda ihop manualer och skrivblock.
  • x

  • Xerografiska processen
    ,Elektriska laddningar från fotokonduktor kan påverkas med ljus. En process som utnyttjas i kopiatorer och laserskrivare.
  • y

  • Ytspänning
    ,Fysiskt fenomen som gör att fuktvattnet i offsetprocessen inte väter plåten ordentligt utan alkoholtillsatser.
  • Ytstyrka
    ,Ett mått på pappersytans styrka. Viktigt för att papperets yta inte ska slitas loss av tryckfärgen under tryckning.
  • Ytvikt
    ,Ett mått på pappers vikt per ytenhet. Mäts i g/m².
  • z

  • Z-fals
    ,En typ av parallellfals.
  • Zip
    ,Kan avse antingen: Ett filkomprimeringsprogram eller utgöra en flyttbar optisk datalagringsskiva.
  • Zip-drive
    ,Enhet för att lagra eller hämta information från en optisk datalagaringsskiva. Se Zip.